Hjärtstopp

Asystoli

Cirka tiotusen svenskar drabbas varje år av hjärtstillestånd (hjärtstopp). Tyvärr är överlevnaden låg, cirka 300 skrivs ut levande från sjukhuset av dessa tiotusen. Sjukvårdspersonalen använder termen asystoli när hjärtat stannar. En asystoli kan inträffa när hjärtat rusar iväg upp mot kanske 250-300 slag i minuten. Med så snabb puls försämras och upphör hjärtats pumpfunktion och man kan bli medvetslös inom några sekunder om frekvensen är extremt snabb. Detta tillstånd kallas för kammartakykardi (hjärtrusning) och kan vara direkt livshotande. Kammartakykardi kan övergå till kammarflimmer som beskrivs här nedan.

Ett elektriskt kaos kan utbryta i hjärtat, som normalt styrs av regelbundna, elektriska impulser. Det resulterar i att hjärtat flimrar eller bara står och darrar dvs pumpfunktionen av blodet är helt satt ur spel. Detta kallas för kammarflimmer och är också livshotande.

 

Hjärtrusning

Kammartakykardi och kammarflimmer kan ofta brytas med en hjärtstartare som också kallas defibrillator. En elektrisk chock på över 500 volt skickas genom bröstkorgen och förhoppningsvis slås det elektriska kaoset ut av chockvågen. En nollställning sker i hjärtat och i bästa fall påbörjas en normal hjärtrytm igen och patienten vaknar upp. Kammarflimmer måste brytas inom några minuter annars inträffar hjärnskador och patienten kan avlida om inte kammarflimmer avbryts i tid dvs inom några minuter.

 

Uteblivna elektriska impulser

Men en asystoli kan också bero på att hjärtat stannar helt. De elektriska impulserna upphör eller kan ej ta sig fram i hjärtat pga blockeringar. Inget kammarflimmer eller kammartakykardi orsakar hjärtstilleståndet. Här hjälper inte en hjärtstartare, en elektrisk chock startar inte hjärtat igen. Patienten blir medvetslös inom några sekunder, precis som vid kammarflimmer, och hjärt-lungräddning ska påbörjas omedelbart. På sjukhuset lägger man akut in pacemakerelektroder i hjärtat som då kan börja slå normalt igen.

Ovan beskrivna tillstånd beror på rubbningar i hjärtrytmen, vilket benämns arytmier.

Det är inte samma sak som hjärtinfarkt, som beror på förändringar och oftast en blodpropp i hjärtats kranskärl. Däremot kan en hjärtinfarkt relativt omgående ge upphov till ovanstående beskrivna rytmrubbningar.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns två skilda akuta tillstånd som kan drabba hjärtat, hjärtinfarkt eller en artymi. En hjärtinfarkt kan i sin tur ge upphov till en arytmi, t.ex. kammarflimmer. Även en mindre hjärtinfarkt kan orsaka livshotande arytmier.

 

Hjärtstartare

För att försöka rädda patienter som får hjärtrusning har man sedan många år utrustat ambulanser med hjärtstartare (defibrillatorer). Under senare år har helt automatiska defibrillatorer kommit ut på marknaden. Dessa är lätta att sköta och skall kunna användas av icke sjukvårdskunnig personal. Syftet är att så snabbt som möjligt kunna bryta en hjärtrusning. Automatiska yttre defibrillatorer sätts upp på idrottsanläggningar, köpcentra, golfbanor, flygplatser, i flygplan mm. Problemet är att snabbt hitta defibrillatorn i t.ex. ett köpcentra eller på en flygplats vid ett hjärtstillestånd. För varje minut utan hjärt-lungräddning som går minskar chanserna att rädda patienten.

  • Totalt i Sverige finns drygt 1400 registrerade hjärtstartare och siffran stiger hela tiden.

 

Full automatik i hjärtstartaren

En hjärtstartare består av en plastlåda med elektronik och batteri samt två sk spadar eller plattor av metall som har en pluspol och en minuspol. När man sätter defibrillatorns två elektriska plattor på patientens bröst känner den automatiska hjärtstartaren av om en chock skall ges eller ej. Den avslöjar helt enkelt om hjärtrusning föreligger eller ej. Registreras ingen livshotande hjärtrusning kommer ingen chock att ges och man kan inte ”skada” patienten. Defibrillatorn har ofta en inbyggd röst som ger instruktioner.

 

Hur bör det gå till?

Blir en människa plötsligt medvetslös och faller ihop kan det bero på en oskyldig svimning pga vätskebrist, lågt blodtryck, lågt blodsocker, epilepsi mm. Kom ihåg att cirka 40 % av befolkningen svimmar en eller flera gånger under sitt liv. I vissa fall kan svimningen kan vara livshotande om t.ex. hjärtrytmen är för snabb eller hjärtat har stannat pga uteblivna, elektriska impulser. Även andningssvårigheter kan vara livshotande, som astma, anafylaktisk chock, främmande föremål i andningsvägarna mm.

Någon person som ser vad som händer och som vet hur man tar pulsen bör genast kolla den vid handleden, på halsen eller i ljumsken. Kan man känna en normal puls är det inte så bråttom, blodcirkulationen är igång. Känner man ingen puls efter några sekunders kontroll bör man ropa på hjälp och t.ex. skrika: ”Hjälp vi har ett hjärtstillestånd här, ring ambulans och försök hitta en hjärtstartare” (om detta är realistiskt att det finns en i omgivningen).

Samlas nu några personer kring den medvetslöse patienten skall den som är mest sjukvårdskunnig ta kommandot och starta en hjärt-lungräddning med hjärtkompressioner och andningshjälp. Han/hon får inte lämna patienten eller sluta med hjärtkompressionerna. Då och då måste man sluta några sekunder för att kontrollera om pulsen har kommit tillbaka.

Relativt ofta kan hjärtat spontant ”ta sig ur” en livshotande rytmrubbning. En hjärtrusning kan spontant upphöra. Ett hjärta som stannat kan komma igång igen efter några sekunder eller någon minut. Att detta inträffar är naturligtvis gynnsamt, men man får absolut inte ta för givet att detta kommer att ske. Ingen puls = fortsatt hjärtkompression.

Flera personer som ser på får i uppdrag att springa och fråga personalen t.ex. på flygplats eller köpcentra, var en hjärtstartare finns. Är man ny på platsen kan det ta mycket lång tid att själv försöka hitta en defibrillator.

Kommer en hjärtstartare på plats, öppnas lådan av någon annan, för hjärtkompressionerna måste fortsätta. Tröja, skjorta, blus rivs upp så att bröstkorgens hud är helt blottad. Plattorna sätts på bröstet enligt apparatens instruktion och nu startar automatiken i defibrillatorn, som kontrollerar om en livshotande hjärtrusning pågår eller inte. Om så är fallet en chock. Fortsätter hjärtrusningen ges flera chocker.

Hjärtkompressionen måste fortgå hela tiden utom under de sekunder när chocker ges. Kontrollera pulsen regelbundet. Vaknar inte patienten upp och pulsen uteblir trots chocker (eller inga chocker) så fortsätter hjärt-lungräddning tills ambulansen kommer. Blir du trött av att komprimera bröstkorgen, be någon annan ta över och kontrollera att det blir rätt.

Många avsvimmade patienter vaknar plötsligt upp ofta innan man ens börjat en återupplivning. En del säger att de brukar svimma t.ex. när de står i en kö och är stressade. Ambulanspersonalen får ta ställning till om patienten skall åka med till sjukhuset eller ej. Är det en första-gången-svimning skall patienten alltid åka till sjukhuset. Det kan röra sig om ett kort hjärtstillestånd.

 

Vad du bör kunna

Du bör absolut lära dig att ta pulsen. Träna på dig själv och gärna andra. Om någon svimmar eller mår dåligt kontrollera genast pulsen. Din upplysning kan betyda mycket för den fortsatta utredningen och behandlingen. Se vår film om hur du tar pulsen.

Du bör också gå en kurs i hjärt-lungräddning. Ofta får man träna att använda en hjärtstartare på dessa kurser. Det finns flera organisationer som ger kurser i hjärt-lungräddning. Sökning på Google efter orden kurs hjärt-lungräddning. Kurser kan också med fördel hållas på konferenser och företagsevents.

 

Sveriges hjärtstartarregister

Sveriges hjärtstartarregister drivs genom ett samarbete mellan HRL-rådet och Svenska Civilförsvarsförbundet. Via Sveriges hjärtstartarregister har du möjlighet att ta reda på var din närmsta hjärtstartare finns tillgänglig. Denna information kan vara livsavgörande när någon i din närhet drabbas av ett plötsligt hjärtstopp.

 

Sammanfattningsvis

Svimning är ett vanligt tillstånd som drabbar 40% av befolkningen. I cirka 10 % av dessa händelser orsakas svimningen av en rubbning i hjärtats rytm. Det stora problemet är att veta om svimningen är livshotande eller ej.

  • Börja med att genast ta pulsen, det tar bara några sekunder.
  • Ropa på hjälp.
  • Ropa efter en hjärtstartare och att någon via t ex mobil gör ett larm till 112 om du inte känner någon puls.
  • Starta genast hjärtkompression om patienten är pulslös!
  • Finns en hjärtstartare, följ instruktionerna och försök att använda den.